I´m a lonesome cowboy and I´m far away from home

Tidigt imorgon innan världen vaknat, när frosten fortfarande biter sig fast i marken, då ska jag vandra den ensliga vägen till tågstationen för att kliva på fröken x2000.
YIPPEIIEIEIE!
Hela torsdag, fredag, lördag och söndag morgon kommer jag spendera i mitt kära barndomshem (för det är väl den benämningen jag ska ge det nu).
Klappa på katterna, krama hela familjen och bara traska runt i nejderna och andas in skogsdoft. Så jäkla gött!
Halloween-fest ska systrami ha. Funderar på att vara utklädd till ett får, eller kanske August Strindberg (vill ju ha på mig den tidsenliga höga hatten som vi har hemma).
I alla fall, datorn hemma kraschade jag precis innan flytten så det lär inte bli mycket bloggande.

xoxo obst


Höll på att glömma! Helén, jag vet att du är i London och lever loppan nu, men när du återvänder till B-ham ska du få rita lite.
Möte steg 3:

En bekräftelsesökande näsapa med smak för ballerinakläder möter en illamående Röda Rosen (sailormoon vettu) i en pissoar (alltså inte i pissoaren, utan i rummet med pissoarer).

Du får gärna inspireras av någon/några av dessa låtar/artister(tryck på dem så kommer du till rätt youtube-sida):

Abba- Honey, honey
Arja Saijonmaa- Högt över havet
Beethoven- Månskenssonaten

Lycka till!

helén och astrid ritar ©

Heléns beskrivining på uppgiften: "Så jag vill att du ska förena ( egen tolkning ) en gammal nordisk gubbe som är en ensamvarg som hatar färg-glatt med en odödlig solros!
denna förening ska utspela sig i en verkstad som inspireras av dels Petsson & Findus"





Att det är inspirerat av Pettson och Findus syns ju tydligt. Jag gav dock snickarbon en mer "inne i vardagsrummet-känsla" och gjorde inte lika många skojiga figurer och verktyg som Sven Nordqvist brukar.
Den gamla nordiska(?) gubben står utanför och stirrar surt på solrosen. Det är gubbens verkstad men han vågar sig inte in då solrosen inrett med rosa tapet och hängt upp en massa (enligt gubben) fula, färgglada saker.
Solrosen är odödlig. Det förstår man om man kollar i tunnan den växer ur. I jorden ligger en dödskalle som insinuerar att solrosen stått där mycket länge (heheh, bra förklaring va?)

Vad det tog tid att komma fram till det här.
Jag ritade om bilden gång på gång. Till slut så tvingade jag mig att fortsätta på en och samma. Är egentligen inte speciellt nöjd med bilden (bara vissa delar som byråns färger och solrostunnan), men jag är glad att jag inte gav mig utan verkligen löpte linan ut och faktiskt färglade.
Helt enkelt nöjd med det envetna ritandet.
Varför?
Jo jag är en halvgörare (japp, hittade just på ett nytt ord). Jag får en idé eller som i detta fallet, en uppgift. Blir glad och inspirerad, vill måla hela världen lilla mamma. Men så går det en tid och jag blir aldrig färdig, får inte se resultat. Ger upp.
Så nu är jag nöjd med den här bilden, punkt slut (fast gubben blev fel och konturerna är över lag för skarpa, perspektivet är heltokigt och väggen till vänster ser tom och tråkig ut...äähe!)

p.s. bilderna är tagna med en sämre kamera och pappret var bubbligt. Kan visa bättre foton sedan när jag köpt canon eos 450D yeeeah! d.s.

So long

i-landsporblem nummer ett

Igår satte jag upp på min cykel för att trampa in till centrum där ett tårtkalas skulle hållas hos J, L och E. Jag hann bara några meter innan jag hörde ett konstigt dunkande från cykeln. Klev av för att söka källan till det mystiska ljudet och fann ett platt livlöst bakdäck.
Nejnejnejnfanfanfannejnejnej.
De korta sträckorna in till centrum och till skolan som förut bara tog fyra-fem minuter tar nu 20-25 minuter.

Livet var så enkelt när min cykel var hel. Fåglarna kvittrade mycket livligare (trots att parningstiden är över för längesedan och de flesta förmodligen flugit söderut), solen sken, barn lekte och skrattade vid småskolan, människor log, delfiner hoppade högt över våra huvuden, en enhörning gnäggade kraftfullt från bergets topp... ja, du fattar.
Men nu, ett stort svart hål av sorg.

(jag kanske överdrev lite, men det mesta är sant...speciellt enhörningen på bergets topp)

zkizzkurz

Åååh det är så roligt. Idag fick vi måla i bläck med alla möjliga verktyg. Stearinljus, piprensare, gem, plaststege och mycket mer. Rätt så frigörande. Kunde inte sluta skratta när vi skulle måla en paranoid myrslok.

Det här skulle ju bli en illustrationsblogg... ser vi några illustrationer? Knappast. Det kommer bilder, jag måste bara släppa på prestationsångesten lite för att våga lägga ut det jag kladdat ner på papper.

So long

p.s. jag har påbörjat steg tre i "Helén och Astrid ritar" och kommer snart med resultat. Det var en svår och pillig uppgift därför tar det tid. d.s.

munnen ger tummen upp, magen ner

Oj.
Det är väl det jag orkar säga. Ätit för mycket nu igen. Först Plopp, sen chips, choklad med youghurtgrejs, chips igen, popcorn, chips, choklad, chips, choklad.... *blaargh*

Vad som behövs nu? En samarin och en säng.

obst testar foundation (eller vad det nu var för något)

Idag köpte jag tidningen solo, mest för att det medföljde mascara och ett sminkprov.
Som mina närmaste vet är jag inte det mest solbrända fåret i hagen, jag är snarare åt det transparenta hållet. Solen tar inte alls och jag ser dessutom väldigt konstig ut i BUS. Gör mig dock ingenting, jag leker blek och öööh intressant.
I alla fall, den här foundationen (?) verkade vara för "normalhy". I mitten på skalan av nyanser för att passa så många som möjligt.
Jag var helt enkelt tvungen att testa.




På första bilden har jag foundationen och på andra är jag osmi... närå. Tvärtom såklart. Gö-höö! *skrattar som janne långben, bara så att du vet det*.

Tro mig, jag smetade ut krämen så mycket det gick för att få till någon slags verklighetstrogen hudton, det gick inte. Fläckigt blev det också, nästan så att jag ser upp till fjortisarna som orkar stå och kladda med detta varje dag.
I och för sig är det många av dem som går runt med foundationfläckar i ansiktet... Okej jag ser inte upp till dem, alls.

Rolig fredagskväll i all fall. Ensam, med foundation och för mycket socker.

//obst

tha walk

Den där två timmar långa promenaden genom Newbridge blev självklart dokumenterad med min lilla rosa kamera.
Tänka sig att vi gick över en bro i Newbridge!

En liten del av glasriket (här ser du Lindur, men annars är en stor del av småland glasriket):

Graffiti och hood gjorde mig hiphopish. Yäää, älskar klädkombinationen.
Sportig möter hiphop möter lilla tomten möter mysbrallan.

EN BRO I NYBRO? Men jisses, ring tidningarna, vilken sensation.

efter fem dagars slöhet

Sammanfattning av dagens disk:

  • intorkad senap luktar illa
  • intorkad youghurt luktar illa
  • intorkad köttfärs luktar ganska gott
  • intorkad blåbärssoppa luktar illa
En massa disk hade jag samlat på mig. Det kanske ser lite ut här, men skenet bedrar (alltså jag hade redan diskat en omgång innan).
AT-2009 obst.blogg.se©

chokladkväll

Igår var det chokladkväll här i Newbridge. Vad menas med det?
Vi samlades ett gäng och åt choklad samt tittade på chokladfilmer hel enkelt.
Chocolat

Charlie and the chocolate factory


Inte nog med att de handlade om choklad, Johnny Depp var med i båda filmerna dessutom.
Liksom många andra har jag haft en "besatt av Johnny Depp-tid". Känslorna från den tiden återupplivades för en stund igår. I alla fall när vi såg på Chocolat... habbahabba.
I Charlie and the chocolate factory är han mest obehaglig faktiskt. Hallå, latexsnubbe.(ja jag vet att du tycker han är sexig där Helén, det är ok att gilla latex)

Sist såg vi... ja vilken chokladfilm?
Durururururururur(<----trumvirvel):
Beetljuice!
Va? Inte en chokladfilm? Jaja, bagateller.


Med magen full och illamående upp i halsen skildes vi åt vid elva och jag cyklade hem för att äta upp den överblivna chokladen. Hehe.

att gå

Gick promenad med Lisen. En halvtimme till fyrtio minuter var det tänkt. Två timmar senare kom vi tillbaka till där vi startade. Vi har alltså gått en mil, innanför "Hålans" husgräns. Då har man vandrat i cirklar en hel del, ja.

Nu värmer jag fryspizza och äter chips, allt för att ta igen det vi "gick" bort.

//obst

djupa reflektioner

Sitter här i natten och reflekterar över livet.
Varför har Daim-chokladens omslagspapper "riv här"-markering i ena hörnet? Hur ska man få ut chokladen igenom det lilla hålet?
Jag har en teori:
Lägg den oöppnade Daimen på marken.
Leta fram en stor sten.
Släpp stenen på Daimen.
Daim krossad till smulor.
Riv av vid "riv här"-markeringen.
Häll ut den krossade Daimen i handen.
Smaka av.

Känner hur geniknölarna brinner av överarbete.
En bild med knarkartad blick. Så passande då jag tänkte lyssna på Nirvana och snorta krossad Daim.


Både Curt och Grungen må vara döda, men mitt Nirvana-begär har återupplivats.


Ses inte i dimman.

middagstider

En göttig kväll!
Först middag, sedan choklad, crazy dance show och snuskprat.
Vi hittade spotify på en dator och sen kom det igång ordentligt. Kunde inte sluta dansa... blev en aning svettig ja. Men så ska det vara, man har inte rört sig ordentligt förrän svetten rinner i pannan (vilket alltså betyder att jag rör mig ordentligt jämt!).
Har inte umgåtts mycket med designarna på flera veckor. De har haft fullt upp med sitt projekt och vi rekare har haft vår första kurs i Kalmar. Nu är det schlutt på det!
Chokladfondue!

Vi utförde lite akrobatik på golvet. Det ser ut som solen bor i rummet intill, vad mysigt.

Mamma Mia kom igång och alla vet vad som händer då. (nej mitt hår är inte fett, det är blött...)

Sen välte vi tändsticksaskar med näsan och annat normalt som folk gör på middagar.


Mer sådant.



dance!





mewsik

Jag har gått runt i flera månader med tron om att min dator inte vill ta åt sig skivor. Men vet du vad? Den släpper mer än gärna in skivor!
Nästa gång ska jag förmodlig testa innan jag drar korkade slutsatser om datorer.

Lägger in lite låtar på mitt annars så ekande tomma itunes. Det fanns en låt förut, "Fyllefloskler" med Jävlar Anamma... Hört talas om? Nej, trodde väl det.
Dessvärre är mitt cd-skivsinnehav inte något att skryta med heller. Har laddat upp klassiker som ABBA Gold, T.a.t.u och Pink. Sådant som jag lyssnade på som trettonåring (det kanske händer att jag dansar till dessa skivor när jag är ensam om kvällarna men det ska vi absolut tala tyst om).
Hittade en massa skivor med klassisk musik också. Funderar på att lyssna på dem med megahög volym så att grannarna blir rädda för mig... ja, för grannarna vill man ju så gärna skrämma.

Nu är snart Cornelis Vreeswijks guldkorn uppladdade, yeeeeha!

(jag sysslar alltså inte med olaglig nerladdning utan lägger bara över musik från skivor jag köpt Tufft va?

//hon med asbra musiksmak

fåja fotta´rej?

Längtar efter en redig digital systemkamera... snart så. Kan knappt bärga mig.
Sålänge får jag nöja mig med den lilla rosa som ändå tar helt ok bilder.

Först ut. "Vad är det jag tatuerat in på handleden egentligen" heter denna bild.


Den här heter: "Siv har tappat sin vante"

AT-09 obst.blogg.se© Taget med Canon Digital IXUS 95 IS

Tackohejpaleverstohej


det jag saknar med mitt "gamla" liv

(Ej i kronologisk ordning och självklart inte allt)
Att sitta i soffan nertryckt mellan mamma och pappa och titta på Doobido (gör hellre det än partar, den du!)
Att sitta uppe hela natten och se månen lysa in genom mitt sovrumsfönster (här är månen på fel sida huset)
Att springa som en idiot efter en boll och svettas floder.
Att ligga på golvet i ateljen och nästintill kräkas av skratt med Helan, Lindur och Kakan.
Att fnissa med lillebror när mamma och pappa gör korkade saker (vi må vara ovänner ofta men det finns ändå ett visst broder-syster-samförstånd).
Att leka kurragömma med Kafka-katten.
Att ha alla katter i min säng om natten (även Gais, om han kan hålla sig).
Att pyssla med syster och jävlas med R (eller kungen som han själv kallar sig).
Att få Nemi-bebis att asgarva sådär utplånande sött som bara bebisar kan.
Att sitta på golvet inne på toaletten och läsa serier. (toaletten här är en aaaaning ofräshare och mindre)
Att hoppa studsmatta.
Att gå långpromenad helt ensam i Mjölby-skogarna. (låter så mystiskt och fint, men oftast är jag skitskraj)
Att sova onaturligt bekvämt på tåget till Norrköping klockan sju på morgonen, vintertid (hände en gång på femtio).
Att sitta i skolmatsalen när Helan is on fire. Då blir det helt galet, jag har haft några av mina bästa skratt i den matsalen.
Att ha serious talk med Linda. Haha så fint. Det är bara Linda jag verkligen kan ha det med (alltså, prata om allt. Utom seg historia kanske, då kan hon bli lite trött, och jag kan råka stänga öronen när den värsta sagan om ringen-galningen tar över Lindas själ. Men annars, evertything!).
Rita fula gubbar med Felux och råka säga exakt samma saker och tänka exakt likadant vilket stör honom något otroligt, mohahaha.
Att bo hemma och känna den där tryggheten som aldrig mer kommer infinna sig. Nu har jag ansvaret själv, vad som än händer.

Här sätter Janis Joplin in och börjar sjunga Cry Baby helt hjärtskärande.

Varje dag säger jag till mig själv; "Nu är det dags att åka hem. Just det HEM, ditt hem, där du bor. Helt ensam, men det är okej för du är vuxen nu"
Ibland lyckas jag faktiskt övertala mig.

En dag var allt extra galet i fotoateljen. Det var en sådan dag som man fick träningsvärk i magen av. Här glider vi på rutschkaneväggen. (2007)

foto: tidsintälld greja, men jag antar att Lindur tryckte på knappen.
När vi hade brandövning ute i tjottaheiti. Bussen tog tid på sig och Helan och jag hittade en vattenspridare. Lycka! (2008)

foto:atchoo.blogg.se
Den där galna dagen igen, även utanför teatersalen fanns en rutschkana. (2007)

foto: atchoo.blogg.se

Mmm nostalgi, nu måste jag sova för att orka med det "nya" livet. Än så länge känns det pretty damn fine.

//obst

jaws

Sitter på golvet och leker. Vad gör du?


AT-09 obst.blogg.se©

racerhaj eller död guppy?

Angående en tripp till "Hålans" simhall i förrgår...
Gick dit ensam och anonym (den glada kassörskan känner nog igen mig vid det här laget dock).
Redan vid skohyllan anade jag oråd, att detta inte var rätt dag för att simma. Mina aningar stärktes ytterligare då jag klev in i duschrummet och det inte fanns någon plats ledig. Åhnej, det vankas "simma i gröt"-långsamt sim.
Jo, mycket riktigt, simhallen var knökfull med kvinnor 50+ som bestämt sig för att flyta fram istället för att ta riktiga simtag.
Jag överdriver inte!
Irritationsmoment nr1: En som låg och flöt som en kork samtidigt som hon vevade förstrött med benen. Under den minut som jag simmade ett varv kom hon knappt en halv längd, sedan gnällde hon inför sin väninna att hon simmat så långt och var trött.
Irritationsmoment nr2: Två vänner som bestämde sig (när bassängen var som mest fylld med folk) för att simma bredvid varandra, i slow motion. De tänkte inte alls på dem bakom som kanske kunde tänka sig att simma lite snabbare än en torkad snigel.
Irritationsmoment nr3: Fem små barn som skulle lära sig simma i stora bassängen, åt motsatt håll. Det är högertrafik ffs!

För att hämnas på bästa sätt såg jag astjurig ut och speedade förbi varenda jekel. Mohaha, där fick de så de teg... touché!



Vad tanten som flöt omkring som en kork troligen skrev i sin blogg efter simstunden:
"Irritationsmoment nr 1: Ungdomar som tror att de är något och skvätter förbi i 190 km/h i en bassäng där mina väninnor och jag försöker träna i godan ro. Usch!"

cooking

Mitt geni har varit framme igen. Det fick för sig att jag har perfekt ögonmått.
Det har jag inte.
Vad som skulle bli hälften av det i den vita burken, blev visst lite mer.

AT-09 obst.blogg.se©

hej bloggen

Du kanske minns att jag skrev om tenta-ångest för några veckor sedan...?
Ja, efter tentan kändes allt bajs och de flesta trodde att omprov var ett faktum, även jag.
Idag var det dags att ta reda på resultatet. Nervös och darrig gjorde jag mig beredd på att möta min dom, se hur jag fått noll poäng och att läraren skrivit "Vad gör du på den här utbildningen? Åk hem till landet och gör det du är bäst på, köra traktor" längst ner på provpappret. Detta kändes extremt jobbigt då jag inte alls kan köra traktor.
Men kan du tänka dig att så var inte fallet...

FÖR

JAG

FICK

VG!

(ha i åtanke att tentan var svår, det inte gick att få mer än VG på denna tenta och att det bara var en till i klassen som fick det. Detta är inget skryt... ok det är jävligt mycket skryt)




sämst i världen på att plugga

Imorgon ska en uppgift lämnas in där man ska ha jämfört två tidningars teckensnitt, radbrytningar, om de använder sig av antikva eller inte och blabla. Sånt som är viktigt för min framtida karriär som grafisk designer (eller vad det nu blir). Det må vara bra att gå igenom, men ack så tråkigt. I alla fall för en som hellre tittar på Simpsons och äter mängder av tonfisksallad.
Till denna uppgift ska vi använda en plastbit/måttverktyg/grejsimojs för att kunna mäta storlekar, avstånd osv. Som den äkta slarver jag är (man har väl guldmedalj vid det här laget)
har jag förlagt plastbiten/måttverktyget/grejsimojsen.
Försvårar arbetet en aning, ja.
Några vänner som var över för att se på en film om typsnitt (är man nörd så är man) lät mig låna ett måttverktyg så att jag kunde mäta av allt lite snabbt och sedan reflektera när de gått hem. Momentet, som för en normal person tar fem minuter, tog ca en halvtimme.
Det är något som sker när jag MÅSTE göra saker. Jag blir hyper (jaja, mer än vanligt då!), får all inspiration i världen att klippa och klistra(whot the fock is up with that?) och drar asdåliga skämt på asdåliga skämt (även för mig själv om ingen är i närheten).
Vännerna var tvungna att skälla på mig för att jag skulle koncentrera mig... det hjälpte inte.
Funderar på det där med bokstavskombination, eller kanske överskott av serotonin.

Studsar som en gräshoppa på stolen. Nej, okej jag gör väl inte det, ville bara att bilden skulle passa in.

AT-2009 obst.blogg.se©

uppe med tuppen

Meh, vi börjar inte förrän kl 10 idag, jag trodde nio. Borde ju ta den här extra timmen till att läsa lite i böckerna och pilla med workbooken...
...Sen kanske.

!

Nattinattnattyeeeah! Det var längesedan jag satt uppe sent och bara hade det lajbans.
Har ätit chips till fördärvelse, lyssnat på skrikig musik och ballader.
Ritat sjöjungfrur med komplex och dansat fult framför en spegel.
Förut hade jag några vänner över för film-glo. De kom fram till att jag var desperat efter lööööve. Tack. Fast jag tjötade ganska mycket om alla vackra män. Mmmmm vackra män. Muhahaha.
Borde sova, borde borde borde. Ja, jag borde men jag vill inte!
Ska bara vara uppe och göra vad som helst och ingenting. Tänka sig att jag får det. Ingen kan skälla på mig och säga att nu är det minsann dags att sova.
Wäwäwäwä!
Kan lista trötthetsstadier...
  1. Sitter ner, ofta framför en film och har svårt att hålla ögonen öppna
  2. Har sjunkit ihop till en hög i soffan och rycker av sömnspasmer då och då.
  3. Vandrar omkring likt en zombie och står ofta stilla och glor in i väggen.
  4. Sluddrar och skrattar åt allt.
  5. Studsar omkring som en fyllekaja och skrattar mer (om möjligt). Det är vid detta tillstånd man känner sig smart och kreativ och vill ta över hela världen.
  6. Vilar ögonen lite.
  7. Somnar på maten/ritpappret/golvet/tangentbordet, ja vart man än befinner sig.
Den stilen ska jag nog köra ikväll. Har ju redan kommit till steg fem.

//turn it to a ballroom blitz

p.s. snygga höstlöv till dig och dig och dig...

AT-2009 obst.blogg.se©

Tjenare sängen! d.s.

spatsera del tre

Vidare över en massa broar till Linneasjön:

Det bidde mörkt och jag viftade med handen:

Tallar!:

Det började regna och jag gick lite vilse, men sen dök detta upp och jag visste exakt vart jag skulle gå:

Nu var det mörkt och regnet hade avtagit. Hemma hos kråkan.


Schlutt på promenad!

spatsera del två

Designarnas atelje utifrån. Vi reklamare får inte egna bord som designarna, men det är ok, vi är fria nomader. Vandrar från bord till bord.

Här inne har vi vårt hemklassrum(som på lågstadiet :D)!

Över en bro in mot centrum. Det finns många broar här, kanske därför stället heter Nybro. Vem vet?!

Fin lyktstolpe, typ.

Hembygdsgården med gula hus. En hembygdsgård ska väl ha röda hus. Whot! Okej, det är kul med variation.

Tallar överallt. Hela stan är full av dem.

spatsera, del ett

Idag åt jag stekt macka till mellanmål. Det var inte det bästa för magen då jag råkade vara lite för generös med stekoljan. Jag blev väldigt illamående, och mot oljaillamående fungerar bara vatten och en långpromenad. Sagt och gjort, jag gick ut med min nya digitalkamera som sällskap (inte digital systemkamera utan en liten knallrosa plutt) och styrde stegen mot skolan.
Precis utanför mitt hus (ja mitt alldeles egna hus, äger ett hyreshus...):

Tunneln där jag alltid tänker att Eli från "Låt den rätte komma in" ska sitta och vänta. Genom denna tunnel går cykeln megasnabbt och någon dag kommer en mötande cyklist troligtvis krocka med mig.:

Gå:

In på en liten skogsväg, skog!:

Rönnbär som blev fint mönster:

Hittade fina löv. I löv höst. Ha...ha.

Det är nära nu...

TA-DA!

Den gröna massan är full av getingar. En surrande vägg. Detta är huvudbyggnaden i alla fall.



nattliga bestyr

Jag har en stark känsla av att jag gick i sömnen inatt.
Det är nämligen så att jag ganska ofta registrerar vad jag gör under sömngång. Det går inte att styra det jag gör, men jag minns det ofta morgonen efter.
Imorse vaknade jag med en konstig känsla i magen, efter att ha funderat en stund så fick jag upp minnesbilder av att jag sitter i sängen och håller en kanelbulle i handen. Jag minns också en känsla av bulle i munnen...
Mycket riktigt, när jag kollade i köket efter de fyra bullar som fanns kvar igårkväll så fanns nu bara två.

Jag har alltså ätit bulle i sömnen. Det känns ju bra. Om siffran på vågen ökar så behöver jag inte undra varför alltså.

kanelus bullis

Snacka om kanelbullens dag. Min mage är full av deg. Jag rapar och det luktar deg. Deg, deg, deg!
Det hör till att småäta under tiden som man bakar.
Det hör till att glömma ugnen på snabbvärme så minst en plåt bullar bränns.
Det hör till att man är proppmätt på deg när de få bullar som gräddats är klara.
Det hör till att äta upp allt pärlsocker som fallit ner på bordet och även få med en och annan oidentifierbar smula in i munnen.

Tack för en bra bulldag.

kisse kom hit

Dagar som denna, när regnet inte vill upphöra och persiennerna är neddragna. Då saknar jag katterna som mest.

Nemi som alltid klättrar upp och sitter på min axel och spanar och som är rädd för alla utom mig.


Gais-Åke som är extremt klantig och som alltid vill bli kliad på magen. (fast nu har han sprungit bort D:)


Kafka som är helt galet busig och älskar att bråka och jävlas och vill vara självständig men som ändå kommer tassandes framåt kvällen för att sova bredvid mig (eller på mitt ansikte).


Muuuuh, jag vill teleportera mig hem och vara med dem varje dag!
(...självklart vill jag umgås med familj och vänner också...hehehe)


frisören av alla frisörer

En gång försökte jag göra en såndär rolig rosettoffs. Det gick lite si och så.
1.


2. Efter att jag rört mig litegrann.

AT-2009 obst.blogg.se© Sämst bildkvalitet ja.

movie night

Filmkväll igår hos en tjej som bor andra sidan stan(hålan). Vi lottade mellan några filmer. Först såg vi Josef som är en tecknad film baserad på en grej ur gamla testamentet. Hohoho. Sen blev det Asterix och Britterna. Fin film, "bra" humor (okej, jag skrattade...asgarvade).
Till sist såg vi Kung Fu Panda! Bästa filmen. Ojojoj. Kunde inte låta bli att räkna Jackie Chans (apan) repliker, bara för att min goda vän Helén gjort det tidigare. Var det åtta eller nio?
Till detta åt vi en massa godis och chips så idag är min mage i uppror. Men så ska det vara. Born to be wild!

Vid tio var det dags att cykla hem och besöka sängen (har man varit uppe sedan fem så...). Vädret var inte riktigt på vår sida. Ösregn som, trots att det kändes omöjligt, tilltog ju längre vi cyklade.
Jag körde på strategin; Blunda och trampa. Kanske inte den bästa när bilar och trottoarkanter finns, men jag överlevde tydligen.

Idag är det kanelbullens dag. Vad gör man på kanelbullens dag? Jo man bakar kanelbullar.
Då jag är sämst och har kaveln mitt i handen, så ska några friendos komma hit och se till att allt går rätt till.

//bulltant

dude, it´s over

Tenta- avklarad.
Eller jag vet ju inte om jag klarade den. Behöver inte säga annat än att det var svårt. Frågorna var så snurrigt ställda (självklart med flit) så till en början ville jag gråta en skvätt.
Men efter att ha läst igenom dem sjuttielva gånger så hade jag ett hum om svaren i alla fall.
En timme minst var man tvungen att sitta. Efter tjugo minuter märkte jag hur de flesta lade ner pennorna och började stirra ut i tomma intet. Prick på klockslaget då vi fick gå, reste sig mer än hälften och lämnade in sina tentor.
En lång väntan hade det varit, en väntan som jag spenderade med att rita dinosaurier på kladdpappret. Kändes vuxet och moget.

Nu ska jag släppa tentan och se på bra, intelligensbefriad film. Hurray!


schlutt!

Köpte tentagodis tidigare idag. Sådant som jag ska ha om hjärnan kräver socker de fyra timmar vi sitter inlåsta (åhja så illa kanske det inte är) i tentasalen.
Det råkar bara vara så att den påsen nu är lite mindre full än förut. Ganska mycket mindre full. Hehehehe.

Det blir att knapra morötter imorgon då.

Men jag har faktiskt ett bra försvar! Ett gäng kompisar var här och tittade på Baron Münchausens äventyr och...
nej de åt inte upp godiset.
Jag blev sugen på godiset under filmen och kunde inte sluta tänka på det. Så precis när gästerna lämnat lägenheten kastade jag mig in i skåpen på jakt efter godispåsen (som jag gömt för mig själv, smart) och började sedan vräka i mig sötsaker.

Vänta, det var ju inte en speciellt bra anledning. Definitivt inte då de andra inte fick smaka. Alltså de skulle fått men jag tänkte ju ha godiset till tentan!

Okej, vi glömmer det här och går vidare. Morötter var det ja.

word!

konvergens
paralingvistik
kontext
konglomirans
habitus
empiri
ackomodation
denotation
socialationsagent

Det är bara några få av de ord jag ska kunna förklara imorgon klockan nio.
YE-HA!
Är såhär glad...

AT-2009 obst.blogg.se ©
Ser lite knarkad och finurlig ut, men det är så man blir när man överpluggat.
(ja jag vet, borde fota annat än mig själv men nu har jag ingen kamera på ett tag och då blir det de gamla bilderna som jag inte lagt ut innan= egopics. p.s. blunda och föreställ dig att jag är rödhårig så känns bilden nyare .d.s.)

godmorgon?

Klockan är nu 06.33 och min hjärna har inte alla kopplingar insatta ännu.
Vill du höra något kul?
Jo, tentan imorgon... det var meningen att den skulle börja åtta vilket resulterade i att vi från "Hålan" skulle behöva åka in med kvart över sex-bussen för att hinna till "Stora staden". (ja  buss - och tågtiderna suger på lördagar)
Sedan ändrades tiden till nio, antagligen för att vara snäll mot oss "Håla"-bor. Tyvärr hjälpte inte detta, vi tvingas ta 06.15-bussen i alla fall för att hinna och måste dessutom vänta i "Stora staden" i två timmar.

I should be som happy, happy happy happy!

Så, därför är jag uppe med tuppen idag också, för att vänja min sega skalle vid tidig morgon.

//the girl who har tanken kvar i sängen

bababababaaaaarrra dumtjickatjack ASkalas!

Hohohoho! (som Tigger)
Tjenamors. Det här är inte klokt...alls. Jag drack kaffe förut eheheheheh och mina fingrar skakar nu hejdlöst. Jag sitter på en stol men mina rumpmuskler rycker så mycket att jag studsar upp och ner. Socker finns även det i mitt blodomlopp. Du kan ju tänka dig. Helt bananas.
Nyss kom jag på att jag vill rita, JA RITA! Blev glad, skuttade runt i lägenheten och slet fram ett block ur skrivbordslådan. Kaffeinspiration.

Hemligt meddelande till Linda(shhh säg inte till någon): Du vet ju hur jag kan vara när jag är glad och pigg... Tänk dig nu detta gånger tio. Galet. Galet säger jag!

Funderar på att springa några varv runt huset.
nej nu måste jag rita...JA RITA!
Hahahahahhuhuhu!


p.s. Hej gud. Det sorgliga är att jag nu låter, slår på saker och blipbloppar lika mycket som min lillebror brukar göra. Det som annars irriterar mig något helt förbannat. Why god, varför?
Jag är precis lika jobbig som min lillebror, det är bara att inse. d.s.


Aldrig mera kaffe, jo alltid kaffe. Asglad, pigg och stirrig. Älskart.
Som vanligt fast gånger tio. Som sagt.

Kan man få kaffebaksmälla? Kommer jag minnas detta imorgon? Många frågor, inga svar.

Ajöken pöken!

batgirl

En förändring har skett med undertecknads klädstil. Det som förr var färgglatt, fladdrigt och "pojkigt" är nu genomgående svart och farligt.
Som genom ett trollslag gick jag från att klä mig som vilket flan som helst till svarta Malin- havets fasa (kanske inte riktigt så överdrivet sjörövarstylish då!).
Jag tror förvandlingen skedde när jag köpte min nya kappa på second hand. Detta långa svarta klädesplagg innehöll förmodligen någon slags svartrockar-energi från tidigare ägare som nu applicerats på mitt annars så oskuldsfulla jag.
För plötsligt känns det tufft med nitar och svart ögonskugga igen. Jag dreglar över spetshandskar och tunga höstkängor. Det är som en sjukdom.

Så, om du är ute en sen, kall vinterkväll, frukta inte de fladdrande skuggorna i träden eller fotstegen mot den isiga asfalten. Det är bara obst som är ute på uppdrag.
Durrudurrudurru dudu BATGIRL! *nynnar batman-vinjetten*

RSS 2.0