pokemon is the shiet


snöorm


obst.blogg.se©

ein hund

Denna dator är en seg gammal gubbe. En sådan med keps som kör sin volvo i 40 km/h när det är 70-väg. Därför blir bloggen lidande. Jag orkar nämligen inte sitta och vänta en halvtimme framför datorn så fort jag vill lägga upp några bilder. Fram till att jag kommer hem till lägenheten ska därför denna blogg vara bildfri.
Ajöken.

en dag som vilken annan som helst, speciellt nu när dagarna flutit ihop i en härligt jullovshummus

Shit, jag har inte skrivit sedan förra året!
Okej, det där var ett extremt tråkigt skämt, ett sådant man inte ens orkar le åt. Äh!
Har just avslutat en tonfisksallad med mycket lök. Jag kan nog kalla det en löksallad med tonfisk, till och med. Den smakade utsökt i vilket fall som helst. Här i Mjölby har vi den bästa pizzerian, så är det.
Dagen startade med två varv i skidspåret tillsammans med pappa. Näsan frös till is och läppen domnade bort, så jag kände inte när snoret rann. Det är glamour det!
Vi såg solen gå upp över snöglittrande hagar och kände värmen leta sig in mellan björkar och hassel.
En stund funderade jag på att slå mig ner på en stubbe och dikta, men det var sjukt kallt så jag fortsatte staka fram i snön istället.
När vi senare åkte mot staden såg vi en fet traktor braka in i skogen och möla sönder skidspåret. Tack så väldigt mycket. Om jag känner kommunen och deras prioriteringar rätt så kommer det dröja till maj innan de kör dit med spårmaskinen igen, och ja... då är det ju ingen idé att åka skidor längre.
Jag tror inte att valla fungerar ihop med mossa och jord.
Inne i staden slog vi oss ner vid var sin dator och började jobba. Jag blev klar för tre timmar sedan och väntar nu på mamma som skulle "sluta tidigt, säkert innan ett" idag. Lyckat.
Roar mig med photobooth eftersom fotobegäret är extremt starkt (underbart väder, gwaargh). Det hjälper inte, men jag har nog slagit rekord i fula miner (visar inte de värsta här utifall någon känslig läsare skulle må illa)
1. Apatisk, vanlig min.
2. Sitter på toaletten.
3. Misslyckad näsoperation
4. Kronprinsessan Victoria säger till Carl-Philip att skärpa sig
5. Gullan
6. Tandlös galning
Ajöken

sommarminnen

En nostalgitripp.
Sommaren -05 tyckte min kompis och jag att modellyrket verkade himla snajdigt. Vi fotade ofta varandra, och en dag gick vi till och med ut på min familjs ena åker för en photoshoot.
Två kjolar som klänning och fotbollsstrumpor, mycket modeblogg över det. Eller hur?
Fotograf: Sandra. Kamera: Vetefasen, en liten kompakt sak.
Väldigt seriöst och fint...
(ja, det är min naturliga hårfärg, äckligt ljusblond)
(nej, lade inte upp bilder på kompisen eftersom vi inte träffas längre och jag inte vet om hon samtycker med att läggas upp på nätet)
(ja, jag har andra strumpor än fotbollsstrumpor, någonstans i garderoben)
Jag minns att jag kände mig "tjock" då..! Har nästan lust att åka tillbaka i tiden och bitch slap:a mig själv lite.
Äsch, man har så många korkade tankar under tonåren (säkert sedan också, men det vet jag inte än).
God natt i vinterkylan.

har mycket viktigt att göra under juldagarna

Hej.
Tänkte skriva ett fint inlägg här, men så kom jag på att om jag ska hinna spela Mario Kart innan mamma vill se på tv så måste jag gör det- NU!
Ses senare alligator.

yo, merry christmas

Tänka sig att laptopen så lägligt var hemtagen, nu kan jag blogga hela semestern...
Julafton började med att mamma racerdammsög och svor åt vårt skitiga hus. Jag kunde inte annat än förstå henne, efter år av nedsmutsande men icke existerande städning har väggar tak och golv liksom blivit permanent kladdiga. Allt möjligt skräp är som fastvuxet i mattorna och spindlar lever det glada livet i hörnen.
Men det har en viss charm.
1. För att jag är extremt lat och hatar att städa och vill fly från problemet.
2. För att det känns ärligt. Vi är inga jäkla desperata hemmafruar.
3. För att jag är lat... igen.
När det övre lagret av smuts var bortnött med diverse städverktyg fortsatte jäkten in i köket. Matlagning, pappas passion. Medan han stod vid spisen och blandade vinäger med sockerkaka (okej jag kanske överdriver lite) satt jag på golvet i mitt rum och hoppades på att jag inte skulle limma ihop händerna i år igen (där överdrev jag inte...) samtidigt som jag virade presentpapper runt klapparna.
Finliret med pyssel och inslagning är inte min grej. Det blir oftast fel. Jag skyller på att tejpen är för klistrig eller att presentpappret redan hade fem hål i sig och var knöligt (faktiskt!), men till slut är det ofrånkomligt. Jag kan inte göra fint, inte på det där "raka", "rätta" och "riktiga" sättet.
Det syntes redan för tolv-tretton år sedan, då målarböckerna gjorde intåg i flickrummet. Man skulle måla innanför linjerna, snyggt och prydligt.
Jag kladdade inte på med regnbågens alla färger (som tillsammans blev bajsbrunt) som de mindre barnen, men de där svarta strecken i böckerna var så fasligt tråkiga. Oftast lämnade jag ritfälten omålade medan en hel värld av djur och människor bredde ut sig i bak- och förgrund.
Nu menar jag inte att det är negativt att göra på det ena eller det andra sättet, men det visar ganska tydligt vad jag är för en person... en sådan som vill göra själv, gärna lite huller om buller.
(wohuu vad detta inlägg drar iväg)
Vid tre var det (självfallet) dags för mat (hur mycket vi än planerar och hur mycket jag än tjatar om Kalle Anka så tycks den där jäkla julmiddagen infalla prick klockan tre varenda förbaskade år). Jag tittade på Tjuren Ferdinand och Jultomtens verkstad och sedan fick tv:n stå på på hög volym då maten skulle förtäras.
Familjen+ farmor och farfar satt runt bordet och åt tills magarna svullnade upp så mycket att byxknapparna sprätte iväg och pangade en ruta eller välte ett glas. Lagom till efterrätten kom syster med bihang (fästman och dotter). Folket var nere i storarummet och konverserade en bra stund samtidigt som jag satt vid granen och dreglade över det största paketet (till mig, som sedan visade sig vara ett sådant där "18 lådor och ett pyttepaket längst in", från lillebror).
"Karl Bertil Johnssons julsaga" hann börja och sluta innan jag vrålade på familjen att nu fick de minsann pallra sig upp till soffan.
Sedan satt vi där och myste samt öppnade paket i flera timmar. Vi testade ett nytt frågespel och jag pillade med min nya rakapparat med risk för att skära av fingertopparna (eller inte).
Det blev natt och morgon, under den tiden hann den där killen Jesus fylla år och vi försov oss till juldagens aktiviteter.
Klockan elva en 25:e åkte vi in till staden för att spela curling. O´boy, o´boy, det var kul, men det är en annan historia.
Nu vill jag önska alla (tre?) en god jul i efterskott.
Pepparkakshuset vi byggde 2005 på julafton hos mormor och morfar. I år hade vi ett helt annat tema, vilket jag kommer visa senare.
obst.blogg.se ©

att komma hem

Förutom tunga väskor var min tågresa perfekt. Förstaklass(ja jag beställde biljetten för längesedan när den var lika billig som andraklass... pfffhaha som att jag skulle unna mig den lyxen annars), fönsterplats, baklängesåkande och frukost. Satt och log nästan hela resan för att allt var så awesome. Fotade frukosten med mobilen och kände mig lagom cool.

Även om Newbridge och Flourvillage är lika stora känns det mycket mer levande här. Newbridge är en gullesnuttstad med fina hus och en jäkla massa tallar. Flourvillage med sin vältraffikerade pendel och närhet till Flaxtown har någon o,oooooooooo1% mer likhet med typ New York. Känns rätt så bra.
Förväntar mig att sedan när jag går ut kommer husen torna upp sig runt mig, gula taxibilar burna förbi och tjock rök välla upp ur tunnelbaneventilerna.

(varför skriver jag städerna på engelska? Jadu, jag frågar mig själv det varje dag. För den som inte gillar ordlekar; Newbridge-Nybro, Flourvillage-Mjölby, Flaxtown-Linköping)

Hej så länge

nu är det klippt




Avkapat då mitt hår blivit jämnlångt och extremt platt. Kolla bara, jag har inte ens försökt platta till det. Noll volym hej.
Nu kanske det går att få fason på håret om jag sprayar i en liter spray på morgonen och rör mig som en robot hela dagen för att inte skaka till frisyen (ja, jag kommer gå runt i mössa och ge blanka fan i om hårstråna ligger hit eller dit)

Gillar att bilderna är extremt seriösa. Speglar min personlighet så mycket...naat(var tvungen att lägga till "naat"et eftersom folk tyvärr inte förstår ironi särskilt ofta. Skrev "naat" istället för "not" eller "inte" för att det skulle låta lite tuffare. Känns bra nu. Tack och godnatt).

Hejs.


party en lördagskväll

Sitter här ensam och har det bra med Markoolio och godis.


snöbollskrig

Den där bron igen.

Snömonster kom smygande.

En annan typ av snökrig.


klockan tio en kväll i newbridge

Efter tolv timmars arbetsdag bestämde sig min lilla projektgrupp att det nog var dags för hemgång. Denna promenad tar vanligtvis tjugo minuter, men den härliga snön, trevliga konversationer och snöbollskrig lade till ca en halvtimme på färden. Inte mig emot.
Kom hem strax innan elva.

"Åh vi mäter fötter!" vrålade jag. Gissa vems den pyttiga foten i mitten är.

Vi gick över en bro i Newbridge, chockerande...

Himlen var glödande orange och lite läskig. Läskig men fin.

E pratade i telefon och gick i cirklar.

L och jag roade oss med fotografering och skutt i snön.

en söndagkväll

Julens första skinka!

Lillebror i rörelse. Vi spelade coronne och ja, jag förlorade.

Systerdotter fyllde ett och fick paket, men gissa vad, hon gillade snörena bäst.

vintern kom till byn

I helgen var jag hemma och slappade. Den första snön föll och Kafka följde med mig ut en stund.

Pappi och jag gick på promenad.

Världen gick i brunt, vitt och grått.

Vi hittade en häst. (ja jag vet att bilden är irriterande beskuren med så stort avstånd mellan rumpan och bildkanten)

En till häst!


mad


RSS 2.0