papier
Skit, jag har så mycket papper. Inte ritpapper alltså, utan viktiga papper. De ska skickas både hit och dit och jag har ingen kontroll och ingen hålslagare.
TO DO (och nu ska jag verkligen göra det också):
TO DO (och nu ska jag verkligen göra det också):
- skicka in autigiroanmälan till länsförsäkringar
- på något sätt lyckas aktivera internet permanent (bra att bredbandsbolaget INTE skriver hur man gör på hemsidan)
- adressändra
- skicka in något till skatteverket. vad det nu var...
- skaffa en mapp att lägga kvitton i.
- ringa fastighetsskötaren och fråga vad som är fel på mitt tv-uttag. Börjar bli trött på att kolla på gamla you tube-klipp om kvällarna.
- kolla csn.
guten morgen
Jag äter glass till frukost. Det är nog bra för min oroliga mage. Eller inte.
uppe med tuppen
*Gäsp*
Tvingade upp mig vid sju för att tvätta.
Korridoren nere vid tvättstugan är verkligen läskig. Den leder långt bort mot horisonten och är full av mystiska dörrar.
Jag smög runt lite och hittade två torkrum och ett rum med en mangel och en isärplockad maskin. Längre än så vågade jag inte gå.
Det läskigaste rummet ligger ändå mittemot tvättstugan. En stor, tung järndörr som liknar en u-båtsdörr (ni vet en ratt mitt på dörren som man vrider). Denna dörr är öppen visserligen, men jag skulle aldrig våga gå in där. Sådana dörrar är ju sjukt läskiga när de stängs. *Knaaaaarrrkabäm* låter de och så är man inlåst.
Rummen innanför är mörka och det ser ut som att de fortsätter ända ner till kloakerna. Uhuhuhuh.
Det kallar jag spänning i vardagen.
Tvingade upp mig vid sju för att tvätta.
Korridoren nere vid tvättstugan är verkligen läskig. Den leder långt bort mot horisonten och är full av mystiska dörrar.
Jag smög runt lite och hittade två torkrum och ett rum med en mangel och en isärplockad maskin. Längre än så vågade jag inte gå.
Det läskigaste rummet ligger ändå mittemot tvättstugan. En stor, tung järndörr som liknar en u-båtsdörr (ni vet en ratt mitt på dörren som man vrider). Denna dörr är öppen visserligen, men jag skulle aldrig våga gå in där. Sådana dörrar är ju sjukt läskiga när de stängs. *Knaaaaarrrkabäm* låter de och så är man inlåst.
Rummen innanför är mörka och det ser ut som att de fortsätter ända ner till kloakerna. Uhuhuhuh.
Det kallar jag spänning i vardagen.
ett, två, tre, fyra, jag är en partymyra!
Första riktiga skoldagen (egentligen är det andra "riktiga" skoldagen men jag var ju så lägligt sjuk i torsdags).
Det var roligt, på riktigt. Alltså inte asgarvsroligt, utan trevligt och intressant. Det känns som att den här kursen kommer vara kul rakt igenom. Att sen använda det vi lär oss i denna kurs till det praktiska är ju bara underbart.
Jag offrar till Ganesha av nöjdhet (ja, det ordet finns. jag uppfann det nyss) och klappar mig för magen som nu är mindre orolig.
Ikväll är det le fest in le skola. Så skönt att det inte hålls i stora staden tre mil härifrån. Nu kan jag cykla på fem minuter, det är kung!
AT-2009 obst.blogg.se©
Titt så glad jag är... riktigt sprudlar av glädje (ok, läppen är dåligt retuscherad, men jag ville inte att det snuskiga munsåret skulle synas)
//polare till Ganesha
Det var roligt, på riktigt. Alltså inte asgarvsroligt, utan trevligt och intressant. Det känns som att den här kursen kommer vara kul rakt igenom. Att sen använda det vi lär oss i denna kurs till det praktiska är ju bara underbart.
Jag offrar till Ganesha av nöjdhet (ja, det ordet finns. jag uppfann det nyss) och klappar mig för magen som nu är mindre orolig.
Ikväll är det le fest in le skola. Så skönt att det inte hålls i stora staden tre mil härifrån. Nu kan jag cykla på fem minuter, det är kung!
AT-2009 obst.blogg.se©
Titt så glad jag är... riktigt sprudlar av glädje (ok, läppen är dåligt retuscherad, men jag ville inte att det snuskiga munsåret skulle synas)
//polare till Ganesha
på promenad åhåhå, genom stan
Tjallalalalalalalaaa.
AAAAH! Varför sjunger jag på en Per Gessle-låt?!
Sick.
I alla fall... Jag tog en välbehövlig promenad. Inte röra på fläsket-promenad (även om det också behövs, tro mig), utan en rensa bort tankar-promenad. Så himla gött.
Här är anledningarna till varför det var så gött:
AAAAH! Varför sjunger jag på en Per Gessle-låt?!
Sick.
I alla fall... Jag tog en välbehövlig promenad. Inte röra på fläsket-promenad (även om det också behövs, tro mig), utan en rensa bort tankar-promenad. Så himla gött.
Här är anledningarna till varför det var så gött:
- min hjärna går på högvarv och var i stort behov av rensning
- jag kom ut ur rävgrytet (vilket är jättekul att jag skrev eftersom huset jag bor i heter Räven. Hahahaha...jag är så rolig...eh)
- kameran följde med. Jösses, jag hade verkligen glömt bort hur avslappnande och roligt det är att fotografera.
- solen sken för första gången på flera regniga dagar. Då måste man utnyttja den, annars är man dum...i huvudet!
- denna stad är inte så tråkig som man först kan tro. Alltså om man gillar fina hus och skön natur. Gillar man fest, aktiviteter och rörelse så är den här staden precis så tråkig som man tror. Japp.
- frisk luft!
I like to move it move it
Om en timme åker jag för att aldrig återvända!
Ok det där blev lite dramatiskt, jag kommer ju hem den tolfte igen.
I alla fall, this it is, so long and thanks for all the fish, arrividerci, mors!
Nu håller vi bara tummarna för att inga av mina ägodelar krossas i släpet på vägen ner.
Ok det där blev lite dramatiskt, jag kommer ju hem den tolfte igen.
I alla fall, this it is, so long and thanks for all the fish, arrividerci, mors!
Nu håller vi bara tummarna för att inga av mina ägodelar krossas i släpet på vägen ner.
tankar från promenaden:
Varför tror jag alltid att tillplattad bark, torra bruna löv och gamla bananskal som ligger på vägen är mosade fladdermöss?
girl I want to make you sweat
Tjo! Jag har tränat, men träningsguden Idrottius (va?! har du inte hört om honom?) verkade ha något mot mig idag. Eftersom jag är förkyld (igen och igen och igen) så tänkte jag att "cykling är trevligt och inte lika konditionskrävande som löpning".
Men efter halva vägen så märkte jag hur styret på cykeln mirakulöst började flippa fram och tillbaka, det lossnade mer ju längre jag cyklade.
Sedan började även framhjulet att wobba (översättning: skaka). Då var det dags att vända hemåt.
Väl hemma bestämde jag mig för att springa trots förkylning, men löpskorna var kvarglömda i bilen.
"Ok, då går vi väl då!" sa jag till mina hjärnspöken och började traska längs grusvägen (ja tänka sig, jag har en grusväg. kan det bli mer landet?). Men det ville sig inte heller. Bara några steg in i promenaden fick jag halstäppa.
Det slutade mer att jag satt fint på gräset och andades lugnt en stund eller två. Musklerna bara sväller upp av all denna otroligt jobbiga träning. Jag tror jag behöver vila i soffan och äta lite choklad.
Men efter halva vägen så märkte jag hur styret på cykeln mirakulöst började flippa fram och tillbaka, det lossnade mer ju längre jag cyklade.
Sedan började även framhjulet att wobba (översättning: skaka). Då var det dags att vända hemåt.
Väl hemma bestämde jag mig för att springa trots förkylning, men löpskorna var kvarglömda i bilen.
"Ok, då går vi väl då!" sa jag till mina hjärnspöken och började traska längs grusvägen (ja tänka sig, jag har en grusväg. kan det bli mer landet?). Men det ville sig inte heller. Bara några steg in i promenaden fick jag halstäppa.
Det slutade mer att jag satt fint på gräset och andades lugnt en stund eller två. Musklerna bara sväller upp av all denna otroligt jobbiga träning. Jag tror jag behöver vila i soffan och äta lite choklad.
paleverstohej
Tja! Hopskrivningsproblemet är fortfarande inte löst men jag vågar inte fråga storebror nu (han spelar tv-spel=FARLIGT). Det är sista veckan innan flytten nu och det känns som att jag glömt att ordna allt i hela världen. Jag har i alla fall en cykelkorg och ett köksbord. YES! Det känns bra. I förrgår natt drömde jag att jag besökte lägenheten. Först såg allt bra ut, den verkade vara större än jag trodde, men så dök ytterligare rum upp. De blev fler och fler, alla lika nedgångna och fula med plywood-väggar. När jag till slut frågade hyresvärden vad det var frågan om sa han att jag inte alls hyrt en lägenhet utan en stuga. Väldigt stor stuga tänkte jag och gick ut för att se huset. Men det var ingen stuga helller utan en stor gammal fabrik som byggts om inuti. Läskiga trasiga rum i mängder och fuktskador, knöliga golv och fulaste området. Där var jag tvungen att bo, alldeles ensam. Jojuste, fabriken hade varit en honungsfabrik (relevant, javisst!).
(nu är det löst, en månad senare!)
(nu är det löst, en månad senare!)
möbler, insomnia och förlamning
Det drar ihop sig inför flytten. Ye-ha! (ok... två veckor kvar)
I förrgår drog mamma och jag till storstan för att göra IKEA osäkert.
Jag har ett köksbord, ett alldeles eget köksbord. Med stolar! Är inte det sjukt så säg?
Och en stekpanna.
Jag klappar i händerna och ropar "Hohohohoo" (som Tigger) av lycka.
Förresten, undertecknad har haft sömnsvårigheter. Troligtvis på grund av flytten och ny skola. I natt kunde jag äntligen sova ordentligt, för första gången på en vecka. Så gött. Jag kände det redan när jag kröp in under täcket att i natt, då kommer jag sova.
I morse vaknade hjärnan men inte kroppen. Jag låg blick stilla och kunde inte annat än kisa. Kroppen var låst, munnen hoppressad, jag kunde inte ta djupa andetag och ögonlocken låg slappa. Obehagligt som satan.
Efter några minuter av koncentrerad kraft mot vänstra armen kunde jag höja den ett par centimeter, men sen föll den slappt mot kroppen igen.
Jag försökte ropa på någon som kunde ruska om mig för att få allt att starta igen, men ingen hörde mina tysta skrik.
Istället för att panika bestämde jag mig för att somna om (var inte riktigt pigg i skallen heller uppenbarligen) och vänta på bättre tider. Det fungerade.
Alltså; ta det lugnt och sov på saken, även om du tror att du blivit helkroppsförlamad.
okontaktbar
En kväll framför tv:n:
jag: Pappa?
pappa: ...
jag: Paaaappa?
pappa: .....
jag: Hallå?....HALLÅ!
pappa: mmmVAH? (rycker till och ser förvånad ut men släpper definitivt inte tv:n med blicken)
jag: Vad är det vi tittar på?
pappa: mmmf.
jag: Hallå, vad är det vi ser på?
pappa: mmmm.... Den där...
jag: Vad?
pappa: Den där gamla serien.
jag: Ja-HA då förstår jag. Den där gAmla serien. Ok-ej.
pappa: mmm
Trevligt att folk i det här huset orkar lyssna.
Eller så är det bara på mig ingen orkar lyssna för jag tjötar så förbannat.
Nääää, vi säger att alla är dåliga lyssnare.
Jag, tjötig? Bahaha. Kul.
just another trauma
Som barnvakt händer det att man måste fightas med mindre trevliga uppgifter ibland.
En sådan uppgift infann sig idag.
Jag vaktade lilla glada N som bäst när hon plötsligt antog en koncentrerad min och ansiktet blev rött.
"Nänä, försök inte". sa jag.
"Hgggn". sa N.
"Jag har ju sagt att jag bara kan handskas med kiss!"
N lyssnade inte alls.
Det fanns två alternativ...
1. Låta N ha bajsblöja på sig tills R eller syster kom hem = N blir asförbannad och så misstänker jag att det är mild barnmisshandel.
2. Ta ett djupt andetag och byta blöjan.
Efter noga övervägande valde jag till slut nr 2.
Ögonen tårades, kväljningarna stod upp i halsen och N jollrade nöjt.
Sen var det klart. I fockin made it!
Oyeheheheheh!
Fast jag ska nog vänta med att skaffa egna barn. Tänk att behöva byta bajsblöja varje dag i två år.
"Men barnalyckan överväger allt det äckliga" säger mammorna nu.
"Pfff" säger jag.
Fast N är riktigt trevlig när hon inte bajsar.
//Astrid
Men fläsk
Bloggen ser fult annorlunda ut när jag kollar den på explorer. Dåligt.
Lindur, jag har bara glömt att svara på ditt sms. Sorry. Hehe. En aning disträ.
Jag har inte varit hemma och inte använt mobilen något. Lever i ett slags sommartöcken.
Men visst, jag åker gärna till Norrköping och Finspång innan skolstart.
Tjippohej!
Lindur, jag har bara glömt att svara på ditt sms. Sorry. Hehe. En aning disträ.
Jag har inte varit hemma och inte använt mobilen något. Lever i ett slags sommartöcken.
Men visst, jag åker gärna till Norrköping och Finspång innan skolstart.
Tjippohej!
just another lemon tree
Tillbaka i gammal lunk.
M.a.o. jag sitter på mampaps jobb och väntar. Som jag gjort under hela min skolgång.
Men snart är det slut med det för då far jag till Kalmar. Egentligen inte Kalmar utan Nybro. Jag som ville bo vid vattnet och snabbt kunna ta bussen till Öland och vandra på Alvaret. Hoppas Nybro inte är den plutthåla jag tror det är.
Fast i slutändan är det ju utbildningen som räknas. Dessutom är jag van vid att bo i tjottaheiti.
skeningen marken
Östgöte gudskelov. Nu är det Skänninge marken (årets största händelse här i trakten).
Vojvoj.
Foppatofflor, megastora träörnar, trashiga tröjor, godis och en hel del torkade blomsterarrangemang.
Ja, precis som vilken annan marknad som helst.
Vi kan lika gärna lägga korten på bordet. Jag var bara där för godiset. Brända mandlar och remmar.
Det var så mycket folk att jag var tvungen att äta godis för att inte få ångest.
Det värkte så mycket i fötterna så jag var tvungen att äta godis som tröst.
Det var så varmt att jag behövde äta godis för att... öh ja.
Osv...
Annars då?
Grundmålar paneler till H och Rs hus och lyssnar på P3.
FÖRRESTEN, Big news!
Idag tränade jag fotboll för första gången sedan den 19:onde maj!
Det var göttigt.
Efteråt skuttade jag i trappan av lycka för att sittfläsket äntligen fått lite motion.
(ja jag har ju sprungit och duttat boll några gånger men det räknas inte)
Nu kyckling och riiis.
Hejrå.
hallo aus Berlin
Fast vi var ju inte i Berlin, utan i Straaaaaalsund.
Det bästa med hela resan var vandrarhemmet vi bodde på i Trelleborg natten innan båtresan.
Vi åkte runt i vår snorgröna bil och letade vandrarhem. Jag ville att alla hus med murgröna skulle vara stället för övernattning, men icke.
När gps:en slutligen lett oss till rätt gata så fanns där inga vandrarhem, bara en asful betonglåda modell; "amerikanskt sjaskigt motell där godtrogna femtonåriga tjejer blir av med oskulden".
Mamma: Här är det nog...
Resten av bilen (utom pappa som bara flinade): VA?!?!?!?!
Mamma: Ja, det heter ju XXX och ligger på rätt gata.
Jag: Nääääää (ler sådär lite "nu luras du")
Mamma: Jo men här måste det vara.
Jag: Men... men. Det ser ju ut som värsta sjaskiga amerikanska motellet i en förort till Kansas city.
Pappa: Hehe.
Mamma: Äsch, det är ju bara en natt.
Jag: De har palmer på sin logga! Seriöst.
Mamma: Men det är ju bara för att sova.
Jag: Det ser ut att lukta illa, bara det inte luktar illa. Tänk om det luktar illa. Bara det inte luktar illa. (ångest)
Tio minuter senare:
Lillebror: Öööäääh det luktar jätteilla i ena rummet.
Varpå jag kastade mig in i det ickeluktande rummet och slängde alla mina väskor och allt godispapper från resan (massor) på en av sängarna (som senare visade sig vara hård som granit och kort som en dvärgschnauzer.) och vrålade: "PAX för den här sängen!"
Det var i alla fall roligt för vi lekte (ööh läs jag) fläskiga amerikaner (inga fördomar här inte...) som hade rufsig tofs mitt på huvudet, käkade chips och flottade ner lakanen.
Sedan löste vi korsord, men det är en annan superspännande historia.
Schnipp schnapp schnut.
tinky winky, dipshit, lala, poo
Hmmm, det kan vara så att det är natt nu, eller kanske morgon. Jag är inte säker, min hjärna är nämligen lite mosig.
Igår hade jag ett fotojobb. Det var spännande och som vanligt förvirrande. Senare på kvällen precis när jag redigerat klart och valt ut bilder så lyckades jag mitt spån att radera mappen med de utvalda bilderna. Det var bara att börja om från början med originalfilerna. Jag grät en tår då och svor över min hamsters grav.
Så vid halv tre var jag färdig med det, sen fortsatte natten framför photoshop och iphoto som behövde tömmas.
Det är något med natten innan avresa. Jag kan inte sova. Det beror inte på reseångest (bara när det gäller flyg), nä det är snarare en slags rastlöshet och förväntan. En jag-vill-åka-nu-inte-tråksova-känsla.
Nu går solen upp.
God natt.
Harry Potter YEAH!
Nu har jag sett Harry Potter och halvblodsprinsen. Brabrabra!
Måste svalna lite innan jag kan berätta mer.
Hejhå
Måste svalna lite innan jag kan berätta mer.
Hejhå
skaune
Nu har jag fått Skånetid nog för hela sommaren.
Det tuffaste från resan: JAG HAR BADAT UNDER ETT VATTENFALL!!!!!!!11fem
Så kallt, mitt hjärta stannade nästan och huden gick från mjölkvit till pappersvit. Men vad gjorde det när jag lycklig klättrade omkring bland mossbeklädda stenar och lekte Näcken?
Nu var det ju inget Niagarafall, men nog så stort ändå. Hallunda kvarn tror jag stället heter.
Jag har även gått jättelångt på en strand bara för att jag var så arg. Efter fem meter var jag ju inte arg längre (såklart, jäkligt taskig glöd) men då fortsatte jag gå ändå.
Det blev allt tommare på folk och till slut var det bara jag och en familj med nakenbadare som syntes på en kilometerlång strandremsa i solglitter och saltad blåst. Wunderbar, ja klar! (ursäkta min tyska)
Hoppade omkring en stund i vågorna och blötte ner min klänning (som blev nopprig och tog en evighet att torka), sprang sedan tillbaka (mjuk sandmark+ barfota+ förkylning+ lång sträcka= trött) och slängde mig i vattnet där lillebror och mamma var.
Drogs in och ut med vågorna, fick vatten i öronen (fortfarande kvar) och slogs omkull av starka vattenströmmar.
Bra väder hela veckan. Idag när vi åkte hem så öste regnet ner. Skåne måste sörja oss något otroligt helt enkelt.
att dygna
Ja det gick ju inte så bra det där med att... sova.
Halv två lade jag mig i sängen.
Klockan tre blippade jag med mobilen och kollade på roliga gamla filmklipp.
04.00 läste jag en bit av "Kärlek, hur fan gör man".
Vid den tiden bestämde jag mig för att det kanske är bättre att vara vaken hela natten och kunna duscha klockan sex än att somna och därigenom försova sig.
Det göttigaste hade ju varit om jag kunnat duscha redan vid fyra, packa alla tillhörigheter och städa rummet (hahah som om). Men mamma hör bra och hon skulle undra vad f*n jag gjorde uppe klockan fyra.
Därför fick jag vänta till klockan sex innan det var säker gå-upp-tid.
Duschade och lufttorkade. Det var inte det bekvämaste man kan tänka sig, men den handduk jag tagit luddade så förbannat och jag vill inte ha röda prickar i ansiktet och röda klumpar i armhålorna.
Jag flaxade helt enkelt runt en stund i badrummet.
Sedan packade jag och hade även en fin lista att kryssa av på. Bäst på att glömma.
Eller sämst på att komma ihåg kanske man ska kalla det.
Alltid glömmer jag något. Alltid. Det finns inga undantag.
Jag söker med hökblick, gräver med händerna under soffor och sängar, extrakollar i alla rum. Ändå ligger det alltid någon pryl eller ett klädesplagg kvar hos den person jag just lämnat.
Nu frukost med tomatost!
Arrivederci igen då.
